Som jag skrev igår så hade jag helt glömt bort att det är fettisdagen idag. Vilket ledde till att jag gjorde havremjölk för andra gången i mitt liv. Ironin är att jag redan haft paniken över att jag missat fettisadagen i år, i början av februari. Fettisdagen är oftast i februari men eftersom påsken är så sen i år kommer också semlornas dag senare. Jag hade faktiskt glömt bort att denna ljuvliga dag har med påsken att göra. Så jag var helt inställd på att den var i mitten av februari, som förra året. Det var faktiskt så illa att jag googlade för att se vilken dag det var, men jag hade inte vant mig vid att det blivit ett nytt år. Sökning ”fettisdagen 2018” kom upp som förslag och min förvirrade hjärna tänkt då ”jajamensan, precis det jag letar efter”. Jag tror därmed att fettisdagen är 13 februari.
Pinsam situation
Detta orsakade en något något pinsam situation dagen efter när jag var till svenskbutiken för att köpa mandelmassa. Jag frågade om de hade mer mandelmassa och hon i kassan sa att nej men de skulle få in mer på onsdagen (alltså dagen efter det jag trodde var fettisdagen). Varpå jag säger att det var synd för jag hade behövt den till att göra semlor till själva semledagen. Hon såg lite oförstående på mig och sa att det borde jag hinna för fettisdagen är ju i mars. Jag sa då, säker på min sak (jag hade ju frågat Google), att fettisdagen var kommande tisdag. Hon svarade nej, den är 5:e mars, de har alltid koll på semledatumet eftersom de tar upp beställningar på semlor. Först då slog det mig att det är ju inte 2018 utan 2019. Så mycket riktigt är fettisdagen 5:e mars i år, inte 13:e februari. ?♀️
Det var ju dock bara goda nyheter för mig vid det tillfället. Jag fick då en månad på mig att baka semlebullar och äta fler semlor. Eftersom jag redan förberett för bakning blev det saffranssemlor. Men det kändes som att det var en evighet tills själva fettisdagen så jag lade tillfälligt bort den från min mentala ”kom-ihåg-lista”.
Semlepannkakans dag
Plötsligt var dock dagen här (igen) och jag har gjort om samma misstag två gånger på en månad. Då jag inte hade bakat några semlebullar fick jag komma på en nödlösning. Eftersom det är både pannkaksdagen och semledagen blev nödlösningen det en semlepannkaksdag.
Det var väldigt lättsamt. Jag gjorde vanlig pannkakssmet och ställde undan den för att svälla. Under tiden vispade jag grädde och gjorde fyllningen med mandelmassa, kardemumma, lite grädde och smulor från sötebröd vi hade hemma. Sen hällde jag en del av smeten i en separat skål och blandade i nymald kardemumma och lite socker. När alla pannkakor var stekta bredde jag kardemummapannkakorna med mandelmassa och spritsade på grädde, som en semmelwrap.

Lösningen med semlepannkakans dag var inte helt tokig. Jag skulle nog inte äta en semlepannkaka istället för en semla, men pannkaksvariatnen var väldigt god på sitt sätt. Det är inte omöjligt att vi gör semlefyllning nästa gång vi gör pannkakor, som ett komplement till andra tillbehör. Sen kan det nog tänkas bli en traditionell semledag senare, när jag fått tummen ur och bakat bullarna.